Idag hör vi ofta att vi ska stanna upp, vi ska reflektera och vi ska vara noga med vår återhämtning. Vi ska dessutom vara tacksamma.
Och det ska vi. Utan tvekan. Så ofta vi bara kan. Men jag kan inte låta bli att stundtals drabbas av insikten att detta riskerar att bli ytterligare en sak på vår att göra lista. Det samsas där bredvid handling och andra sysslor.
Kanske blir det vare sig återhämtning eller reflektion om vi inte tar ett beslut att anpassa det så det passar oss. För många är exempelvis träning återhämtning men för vissa är det ytterligare en sak som ska göras, utan känsla av vare sig energipåfyllning eller reflektion. Vissa promenerar andra läser. Någon bakar. Någon sover. För vissa passar inget av ovan.
Det är med återhämtning, reflektion och tacksamhet som med allting annat. Det som passar för mig passar inte för dig. Vi är unika vi individer och ska behandla oss själva så. Det kräver som allt annat övning och medvetenhet.
Jag ska ge ett exempel på vad jag menar, – gå på yoga sa en vän till mig. Det är bra och man blir avkopplad och härlig. Sagt och gjort, jag gick på yoga. Jag har aldrig känt mig så icke avslappnad, så ohärlig och frustrerad som då. Att stå i obekväma positioner alldeles för länge var inte för mig. Ingenting vad gäller återhämtning, reflektion eller tacksamhet hände. Ingenting alls.
Det finns saker, platser, individer vi mår bra av och som fyller oss med energi, ibland är det inte de vi tror. Men när vi kommer ihåg att känna efter så hittar vi situationer som känns bra, som vi kanske i stunden kan känna avkoppling i och som ger oss frid. Inte sällan visar det sig vara nåt vi inte trott. Det kanske inte är kurserna, aktiviteterna, kompisgängen eller alla självhjälpstips eller vad det nu må vara vi tar till för att känna frid. Det kanske är det du minst anar. Nåt i vardagen.
Bestäm dig för att känna efter då och då. Leta efter känslan när kroppen är lugn. Var är du då? Vad gör du då? Vilka är du med? Är du själv? Vad är det du upplever? Kom ihåg det så du kan använda det vid behov. Kanske aktivt söka det om känslorna är sådana.
Kanske är det många situationer som ger dig lugn, kanske är de olika beroende på var du befinner dig… så kan det vara. Det spelar ingen roll. Det kan utspela sig fullständig sinnesfrid i soffan en tisdagskväll eller vid ett biobesök med nån man har kär. Eller kanske i en sunkig idrottshall. Det finns inget rätt eller fel. Inget alls.
Det viktiga är att lära sig känna efter, vad passar för mig. Vad alla andra gör får stå för dem, det passar kanske inte mig. Livet är ingen tävling, gå inte med i det du kanske stundtals ser. Ingen kan vinna ändå för det finns inget rättesnöre. Bestäm dig för att hitta dina pusselbitar. Göra det som ger dig frid.
Det går inte att schemalägga. Det måste haffas i stunden.
I den stunden finner Du troligast tacksamheten.
